När allt saktar ner

Det lugnare tempot har visat sig på så många sätt de senaste dagarna. Bland annat har jag suttit på balkongen i timmar med en bok, vi har fikat samt legat i poolen och plaskat i hettan. Om några dagar är det dags att resa hem igen. Jag är redo, ändå känns det lite sorgligt att åka härifrån. Det är så mycket jag hade velat göra, men så inser jag att det viktigaste den här sommaren var att vila och komma ikapp.

Jag har verkligen laddat batterierna de senaste två veckorna, och oj, vad jag behövde det. Visst har jag redigerat manuset, och skrivit lite på ett nytt bokprojekt som jag är förälskad i. Men det har inte varit några måsten. Det har inte känts som om jag har haft kniven mot strupen. Jag har slutat skriva när jag känt att orken tagit slut och tänkt att manuset ändå blir bättre om jag skriver när jag har energi. Och det har det blivit.

De sista dagarna blir det lite högre tempo. Bland annat ska vi besöka några nya platser men också passa på att åka in till Alicante och även snorkla på en favoritplats här längs kusten. Men bara om vi orkar. Allt får styras efter dagsformen och vad vi har lust till. Precis som det ska vara på semestern ❤️

Önskar er en fortsatt fin helg allihop.

Kram, Jenny

Den här bilden tog jag nu ikväll. Så vackert om kvällen vid havet.